Att betala saker över internet har ökat ungefär i samma takt med bredbandsutvecklingen. Självklart är de inte direkt korrelerade, men båda har liknande utvecklingskurva som primärt beror på mognadsgrad. I takt med att internet blir mer utbrett och moget ökar efterfrågan både på bredband och hastigheter men även att man kan göra internetbetalningar på ett lätt och smidigt sätt.
Mer och mer av ens liv förflyttar ju sig till internet och då måste man även kunna göra rätt för sig på ett enkelt och säkert sätt. Att betala med kort eller e-plånböcker som Payson eller Paypal är idag för många lika självklart som att använda kontanter i en butik, eller kanske egentligen ännu mer naturligt. Många unga använder knappt kontanter alls längre. Man läser ju fortfarande om folk som blir blåsta på sina pengar när det använder kort på nätet men i förhållande till hur många transaktioner som görs är det väldigt få som drabbas. Det är lite som att flyga, många tycker det är obehagligt att flyga och tänker varje gång att det ska störta, men egentligen är ju flyg mycket säkrare än att till exempel köra bil.
När jag läste datorkunskap för ett bra antal år sedan så fick vi lära oss att göra hemsidor. Häftigt tänkte jag för mig själv då den uppsjö av hemsidor som finns idag inte var lika utbredd då. Laddad och i god tro att mina tidigare datorkunskaper skulle räcka en bra bit på vägen så började jag kursen. Det visade sig att mina kunskaper inom datorer var begränsade och rätt onödiga när det gällde att skapa hemsidor. Här gällde det istället att skriva ren html kod i typ anteckningar och sedan spara filerna och öppna de i webbläsaren för att se hur det såg ut. Oftast såg det förskräckligt ut och det tog ganska lång tid att göra en väldigt enkel hemsida. Då det även räckte med att det saknades en tagg någonstans eller var en fel bokstav för att det skulle bli helt fel blev det en hel del svordomar under kursens gång. Några program som kunde underlätta det hela fanns inte tillgängliga och ville man ha något fint så fick man förbereda sig på att det skulle ta väldigt lång tid.
Hemsidorna som det till slut blev av vårt ihärdiga knappande framför datorerna såg ofta inte heller ut som vi hade tänkt oss. Bilderna vi använde oss av var ofta av formatet gif så de var tyvärr inte alltid så vackra att titta på. När vi sedan fick lära oss hur man kunde göra häftiga, ofta blinkande kanter som kunde omringa våra texter blev resultatet att alla lade in flera sådana på sina hemsidor. Snyggt tyckte vi men om man ser till dagens mått mätt så var de väldigt fula att titta på och ofta skar sig textfärgen mot den vi valt som bakgrund så att hemsidorna dessutom blev jobbiga att titta på. Men det struntade jag i och min första hemsida kom att handla om Stockholm. Denna vackra stad förtjänade en snygg hemsida med information om vad man skulle se när man som turist besökte staden. Några webbyråer för Stockholm fanns inte och jag ansåg mig i alla fall på den tiden som lite av en pionjär i ämnet. Jag lade ut mina kontaktuppgifter för den som vill komma i kontakt med mig för att kunna erbjuda besökarna en större inblick i Stockholm stad. Tyvärr ringde aldrig någon och jag tvivlar på att särskilt många hittade till just min hemsida. Men kul var det!